... är DEPPIGHET.
Hängde med min älskade Nico sista dagen innan han åker hem igen och det var så mysigt att jag bara kände att jag inte ville att det skulle ta slut. När jag satte mig på tåget kom en liten tår och har en knut i magen.
Hoppet är dock att han med 75% (hans ord) chans återkommer nästa år. Löv it!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar