På jobbet har vi många nya, så många att jag numera tydligen räknas till de mer erfarna, vilket är ehhh, kul och helsjukt men whatever bara att gilla läget.
Vi har även många timvikarier och nya undersköterskor och nu när vi har rätt vårdtungt så kan det vara lätt frustrerande när man inte får tid att göra SITT jobb, utan istället serva undersköterskorna och påminna dem om att nu ska de vändas på patienterna. Igår kom det in en patient med trycksår in till skelettet (= äckligt värre!!) och det vill vi inte ska hända hos oss tack! Men då krävs det att usk:or och ssk gemensamt påminner varandra om att det nu gått 2 timmar.
Ikväll hoppas jag jobba med Astrid, en van usk:a.
Och på tal om vana usk:or, imorgon ska jag vara omvårdnadssjuksköterska. Jag frågade vad det innebär och det var tydligen samma sak som undersköterska, jaha men säg det då! Stackars stackars ssk jag ska jobba med, senast jag var usk:a delegerade jag ut mina usk-uppgifter till sjuksköterskan. hahaha!
Haha, så vi ska gå som uskor nu eftersom de inte har några riktiga sådana. Mita är ett skämt :P
SvaraRaderaVi borde fika snart och bara gnälla på jobbet ;)
Puss o Kram Therese