Jag har "fått" en ny dator, och vi är inte riktigt vänner än men mer och mer bekanta ialla fall.
Jag är även ovän med mitt tak som vägrar skruvarna jag försöker skruva in brandvarnaren med...
Men men... jag jobbar hårt, 6 dagars veckor nästan varje vecka. Det betyder att jag spenderar mycket tid utanför hemmet och när jag väl är hemma är jag helt slut!!
Idag hade jag dock en ledig dag.
Men first thing's first!!
För att förstå den här historian krävs det att man har insikt i mina arbetsförhållanden. Det är alltid mer eller mindre (organiserat) kaos på mitt jobb och klarar man ej multitasking och många bollar i luften har man inget där att göra. Värst är det vid 1 tiden när folk som ska hem oftast åker + att viss personal är på lunch + att vi har läkare, undersköterskor, sjuksköterskor, sjukgymnaster och annat löst folk som springer i korridorerna. Så är det bara, like it or not.
Jag hade en patient som skulle göra en STP dvs som en crista-punktion i bröstbenet med andra ord benmärgsprov som man får genom att borra in i bröstbenet och dra ut lite benmärgsvätska. (ja, det är nog inte så skönt). JAG har aldrig sett en STP och har ingen aning om hur det går till. Crista har jag varit med om i Linköping och kan rutiner där, men i Uppsala har jag aldrig varit med utan sån't brukar det skickas en remiss på så det utförs där jag ej är. Men veckans läkare ville själv göra't. Kl 13 var det sagt, jag hade sagt till doktorn att jag inte visste rutiner men han sa att allt jag behövde göra var att ringa benmärgslab så att de var där på utsatt tid. Kl 13 kommer tanten därifrån med en dålig 'tude! Hon ställer sig i receptionen och klagar på röran vi har. När en dement tant pratar ut i luften skriker benmärgstanten "hallå, hallå. det verkar som om patienterna har svårt att få kontakt här". Idiot tänker jag, men säger mmm och ler lite. Samtidigt har jag fått i uppgift att skriva ut remiss, provtagningsunderlag, duka fram för STP:n trots att jag upprepade gånger sagt att jag ej vet hur det går till, vad det innebär och var jag hittar remisser. Mina chefer försöker hjälpa mig så gott de kan, men med dåligt resulta då vi normalt inte utför STP:er. Till slut har vi det mesta utom något grått handtag benmärgstanten gnäller om. Trots att jag upprepade gånger säger att allt vi har är engångsborr men om hon vill ha grått handtag kan jag låna det från en avdelning. Läkaren säger att det går jättebra med befintlig borr men tanten gnäller vidare. Sedan ställer hon sig mitt på golvet och skriker "Hallå, hallå. Era patienter kommer fram och frågar mig saker, men jag jobbar inte här. Det känns som om alla era patienter är förvirrade och inte får den hjälp och kontakt de behöver". Nu är jag skitsur på kärringen och ignorerar henne totalt. Jag går fram till doktorn, frågar om jag måste vara med vid utförandet eller om jag kan fortsätta få hem patienter så vi får plats för nya. Gör så säger han. STP:n utförs och benmärgstanten kommer och bitchar, vill ha fler patientuppgifter. Tydligen tar jag får lång tid på mig när etikettmaskinen går sönder så då får hon ett hallå-utbrott igen.
Småförvirrande historia ja kanske, men summan av kardemumman är att hon var en häxa, jag gjorde så gott jag kunde och att jag nu inte längre ser kaoset jag jobbar i för jag gillar tempo.
Akta er för benmärgshäxor och snälla snälla kom inte till en arbetsplats som inte är din och gnäll det första du gör. Jag kommenterar inte på hur du utför ditt jobb och jag kan lova att den medelålders uttorkade tanten aldrig skulle klara av akutmedicin och flera patienter samtidigt!
Puhh, nu till roligare saker
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar