Ren och skär KÄRLEK !!

Idag hade jag bokat utskrivningssamtal (som jag säger) / epikris (som han säger) med min chef, (lite sjukhushumor sådär) och it was a lööööv-fest. Jag älskar honom, han säger att han älskar mig.
Jag är ledsen för att sluta och pratade om ev. delad tjänst i framtiden. Han är ledsen att jag slutar och ville droppa mitt namn för en halvintensiv-avdelning (inte mig emot). Tydligen anser han akuten vara under min kapacitet... :) För att göra en lång historia kort kastades det komplimanger åt höger och vänster från båda håll och det är ju en självförtroende-boost. Önskar bara det kunde överföras till privata jag, från Nelly till LillaLine.

Chefen: Hur tycker du att jag har varit? Kunde jag gjort något bättre?
Jag: Nä, jag har inget att klaga på. Jag tycker det har fungerat bra och är jättenöjd.
Chef: Va bra, jag tycker det samma, men man vet ju aldrig. Ibland tror man att allt fungerar jättebra och så tycker inte den andra personen det.

...

Chefen: Nu har vi ju vetat hela tiden att du ska sluta, och det har ju underlättat lite. Hade du varit "vanlig" sjuksköterska och sagt upp dig hade jag slagits för att hålla kvar dig.

...

Är det inte så man vill grina. De är ju för fina, och guuuud vad jag kommer sakna min superchef som man alltid kan vända sig till, även om det bara är för att snacka lite skit.