Söndagen

Jag hade 3 dåliga patienter i går. 1 som hade krampat x flera och neurologen ansåg honom för gammal och dement för åtgärder. Plötsligt sjönk han i tryck och när han var på 95 fick jag koppla ett dropp med högsta fart. Han hade dock hjärtsvikt så vågade inte flusha in det helt och bara halvdant. Han steg dock i tryck och slapp lungödem (hoppas jag).
Sen var det en tant med oklar infektion som är palliativ (fast ej klassad som sån än). Hon äter och dricker inget, får näring intravenöst, men är nu sönderstucken och vi fick inte in några nålar. Tanten ser bara blekare och blekare ut, och antibiotikan kan inte ges om vi inte får in en nål. Det var bara att ringa stickhjälp som inte hade kommit när jag gick hem.
Och till sist tanten från äldrepsyk som kom in med KOL-exacerbation. Hon skrek och skrek och sänggrannarna hatade henne. På ronden kom det fram att hon inte har KOL utan troligen akut hjärtsvikt + en abcess på benet. Bara att spruta 8 ml Furix (urindrivande), blododla x 2, nph-odla. Hon kissade inget och hade inget i urinblåsan enl. Bladderscan så troligen njursvikt dessutom. Rosslig var hon dessutom så kanske lungödem i uppseglande. Roligt? Nja...
Dock fick jag följa med när abcessen skulle dräneras, som visade sig vara blodfylld. Fy 17 va det var äckligt. Ett enkelt snitt, sen forsade blod ut och när läkaren klämde kom koagel ut, koagel i storleken 5 cm i diameter x flera. Jag ville kräkas, men samtidigt var det intressant. När jag hade praktik på operation var det inget särskilt att se tarmar, blod, fett och roliga organ i verkliga livet men de här koaglen fick det nästan att vända i magen på mig.